Allt för livsnjutare på hjul

Eller på samiska Vualtjere

Ett av besöksmålen utmed E 45 och vildmarksvägen som du inte får missa. Vilhelmina, porten till Vildmarksvägen med den samiska kulturen som bakgrund. Här börjar det exotiska Sverige som så många utländska turister önskar få uppleva och som du har förmånen att kanske kunna nå på en dags färd med bil. När du via E 45 söderifrån kommer till Vilhelmina så kan staden först kännas som vilken annan mindre stad i Västerbotten. Det första du bör göra är att besöka det gamla Tingshuset där numera turistbyrån håller till. Det är ett av de pampigaste husen centralt i Vilhelmina. Huset är byggt i fornnordisk stil och stod klart 1922. Här kan du få tips på allt det sevärda du bara inte får missa. När vi besökte turistbyrån blev vi även erbjudna att stå med husbilen direkt utanför turistbyrån på deras parkering varifrån det är gångavstånd till det mesta. Tills vidare är det endast dagparkering men kommunen har som målsättning att skapa centralt belägna ställplatser för husbilar. Parkera där och gå till fots till de närbelägna sevärdheterna. Det kanske mest kända turistmålet är nog Vilhelmina kyrkstad som började uppföras i mitten av 1800 talet för att lantbrukare som bodde långt från staden skulle ha någonstans att övernatta när de besökte kyrkan. Husen byggdes ofta gemensamt av flera familjer och delades upp så att varje familj hade sina egna rum under kyrk helgerna. Så småningom började det dyka upp marknadsstånd och diverse affärsidkare. Man serverade mat och alkoholhaltiga drycker och husen användes inte bara inför kyrk helgerna, det kunde bli födelsedagsfirande och firande i största allmänhet, där spriten och tillgången på kvinnfolk fanns. Vandra runt bland husen och se originella byggnadsdetaljer. Här har också STF rum för vandrande turister. Besök också kyrkberget med dess fantastiska utsikt över Vilhelmina. Uppe på berget ligger ett ”sameviste” som byggts upp av sameföreningen Vueltjere Duodji. Går du till fots dit upp har du en gångstig med delvis trappor som börjar från kyrkan och tar dig upp till vistet. Du kan även köra bil upp på en brant grusväg, men parkeringsytan kan vara lite begränsad i högsäsong. Hör efter på turistbyrån när det är aktiviteter i samevistet för det ger dig troligen bättre  helhet om samernas livsvillkor om du får information om hur det var att leva i de gamla kåtorna. Har du barnen med dig så passa på att vandra sagostigen runt och se de luriga trollen Tallus och Tallina och alla de små väsen som finns lite här och var i mossan. Men du måste titta ordentligt för de är lite skygga och gömmer sig gärna. Vi kan även rekommendera ett besök hos en av Sveriges främsta sameslöjdare Sven-Åke Risfjäll, i hans välkända slöjdbutik på Storgatan 8. Det är inte ofta Sven-Åke är i butiken som sköts av hans fru Doris, men vid vårt besök träffade vi honom och fick en pratstund. Sven-Åke arbetar huvudsakligen med sina arbeten hemma i sin ateljé på Risfjällsgården vid Malgomajsjön. Där kan familjen även ta emot mindre besöksgrupper och berätta om samernas kulturhistoria och sägner. Här serveras lokala specialiteter och kanske du även får höra en samisk visa eller en jojk till kaffet. Träslöjden började Sven-Åke med redan i 10 årsåldern. Utkommen i arbetslivet jobbade han under en tid som väktare på ett pumpkraftverk i Storuman men efter en tid så trängde slöjdbehovet på och Sven-Åke gick på ett flertal slöjdkurser i Dikanäs under 77-79. Därefter har han arbetat på heltid med sitt slöjdande och haft möjligheten att livnära sig på det. Sven-Åke påpekar att det är tufft att vara konsthantverkare. Vanliga konstnärer som  konstmålare, skulptörer med flera kan få statliga bidrag men inte en konsthantverkare. Lite orättvist fördelat med tanke på att konsthantverket i sameslöjd oftast är att jämföra med ytterst högklassig konst. I det sydsamiska området som idag bebos av ca 2 500 samer finns högst 5 st. sameslöjdare som är att likna vid Nationalkonstnärer. Man arbetar inte enbart för turism utan också för att bevara den samiska hantverkskulturen och sprida kunskap om denna. Detta är tyvärr inte tillräckligt förr att få ett statligt bidrag. Sven-Åke visar oss runt i butiken och utmed en vägg står världens största handgjorda kniv Den är lite över 2 meter och kniven passar perfekt i knivslidan, precis som en normal brukskniv ska göra. Att kniv och slida står åtskilda beror på att takhöjden inte räcker till om kniven skulle sättas i slidan. Vi går vidare och bakom en stängd dörr har familjen Risfjäll ett  privat Same museum, fina bruksföremål som familjen har använt och också samlat på sig genom åren. Här inne fotograferar vi inte, föremålen visas av om någon är intresserad och vi visar det gärna och berättar om vår kultur säger Sven-Åke. Under ett antal år satt Sven-Åke Risfjäll som ordförande för Sámi Duodji som är samernas egen slöjdstiftelse med uppgift att marknadsföra och sprida information om den äkta sameslöjden och stödja samiska hantverkare. Han brukar även guida på bussresor, bland annat upp till Fatmomakke där han berättar om samernas seder och bruk. Då har han alltid med sig någon som kan jojka samtidigt som Sven-Åke beskriver funktionen med jojken.   Framför allt jobbar Sven-Åke med tillverkning av knivar och smycken vilket han också under åren 92-95 fick tillfälle att lära ut till ryska samer på Kolahalvön. De ryska samerna kunde inte slöjda eftersom de var förbjudna att utföra slöjdarbeten. Regeringschefen Stalin hade under sin tid vid makten bestämt att det skulle vara förbjudet. Detta samarbete mellan de ryska samerna och Sven-Åke blev en stor upplevelse för de medverkande. Språket fungerade bra då man förstod varandras dialekter. Sydsamer och Kolahalvöns samer talar enligt Sven-Åke samma samiska språk. Märkligt med tanke på att det nordsamiska området som ligger däremellan inte har samma språkförståelse.  Har du nu besökt kyrkberget och samebutiken och är på väg tillbaka till bilen som du kanske parkerade utanför turistbyrån så passerar du skolparken som ligger vid Volgsjö skola.  Ägna en stund åt de utsökta brons-skulpturerna, bland annat bärplockerskan ”Maj” av Emil Näsvall. Om du vill stanna för natten och ta in på en camping, kör då förslagsvis norrut på E45 ca 2 km. där tar du vänster in på Vildmarksvägen. Direkt till vänster i korsningen föreslår vi att du först gör ett stopp och besöker Vilhelmina Gårdsbutik eller Bergmans Fisk som det också heter.  Här kan du köpa utsökta lokala delikatesser allt ifrån hjortron, bär, sylt till björn, ren- och älgkött eller förädlad röding, öring m.m. Är du svulten efter dagens strapatser kan du även äta en lokal rätt i gårdsbutikens restaurang. Passar det bättre, så handla en god köttbit att ta med till kvällens grillning på campingen. Fortsätt Vildmarksvägen fram utmed Volgsjön fram ytterligare ett par km. till Lövliden På vänster sida ligger Kolgårdens camping. En synnerligen trevlig camping, faktiskt en av de mest familjära och välskötta vi träffat på under många år och där allt ingår i ett rimligt pris.  Campingen har ett utsökt sjöläge vid Volgsjön med bastu nere på bryggan och pub intill. Det trevliga ägarparet Robert och Carina hjälper dig gärna till rätta och tipsar dig om campingens aktiviteter. Här finns fritt fiske, skoter -vandrings leder för den som söker aktiviteter. Båtar finns att låna för den fiskesugne.   En fin restaurang där man vissa kvällar har musikunderhållning ligger i direkt anslutning till campingen bryggor. Tillhör du de som hellre vill sitta vid en öppen eld tillsammans med vännerna så finns här förutom flera eldplatser utomhus en stor träbyggd kåta med renskinns klädda väggbänkar och en stor eldstad. Här kan ni samlas och grilla fram på kvällskanten.   Faktaruta: Vilhelmina Turistinformation, Tingsgatan 1 Tel: 0940-398 86 Vilhelmina Kyrkstad, Storgatan 15 https://www.vilhelmina.se/uppleva-och-gora/museum/ Risfjälls Sameslöjd  Storgatan 8 Http://www.sameslojd.se Vilhelmina Gårdsbutik & Bergmans fisk https://bergmansfiskochvilt.se/ Kolgårdens Campingen http://www.kolgarden.se   Text & Foto: Björn Ros Publicerad: 2015-06-22